Lånebelopp: Hur mycket bör jag låna?

När du funderar på att ta ett lån har du säkert redan en uppfattning om vad lånet ska användas till och hur mycket du behöver. Du kanske också vet ungefär hur mycket du maximalt kan låna? Nu återstår att ta reda på hur mycket du bör låna. Det kräver lite arbete och eftertanke – men den tiden är väl investerad, både för plånboken och sinnesron.

Det är dyrt att ta lån. Om du inte tänker till utan går på känsla riskerar du att låna mer än du behöver – eller i värsta fall, ta ett lån som du inte kan hantera på sikt. Innan du ansöker om lån är det därför bra att tänka på följande:

• Vad kan jag göra för att undvika överbelåning?
• Vilken betalningsförmåga har jag?
• Vad kan påverka min betalningsförmåga på längre sikt?
• Hur påverkar lånebeloppet lånevillkoren?
• Vilket lån passar bäst?

När du har besvarat frågorna ovan, vill du få en tydlig bild av vilket lånebelopp som passar både ditt nuvarande projekt och din ekonomiska situation. Du kan då identifiera samma belopp som du faktiskt behöver, utan att ta på dig mer än nödvändigt.
 
Låt oss guida dig genom varje steg.

Hur stort är mitt lånebehov?

Att kartlägga lånebehovet kan tyckas okomplicerat: Du ska köpa en bil för 500 000 kronor och har kontantinsats. Därför behöver du låna hela beloppet, 500 000 kronor. Klart. Eller?
 
Om du är redo att ansöka om lån eller inte beror på hur du kom fram till just den bilen. Har du gjort en noggrann genomgång av din budget? Har du funderat på vad du faktiskt behöver – och hur mycket du realistiskt sett kan betala av, både på kort och lång sikt? Om svaret är nej kan det vara klokt att stanna upp en stund innan du skickar in din låneansökan.

Vad kan jag göra för att undvika överbelåning?

När man har ett större lånebehov – till exempel till ett renoveringsprojekt eller en ny bil – kan det vara frestande att börja med att ta reda på hur mycket du kan låna som mest. Det kan absolut vara bra information att ha, men var försiktig med att använda det maximala beloppet som utgångspunkt för din budget. Risken är stor att du hittar tillräckligt många renoveringsidéer – eller en tillräckligt fin bil – för att fylla ut hela låneutrymmet. Men det betyder inte nödvändigtvis att det är rätt lånebelopp för dig. Börja istället med att titta på din betalningsförmåga.

Vilken betalningsförmåga har jag?

Betalningsförmåga handlar om hur mycket du kan betala utan att det blir en alltför stor belastning på din ekonomi. Syftet med att beräkna din betalningsförmåga är att ta reda på hur mycket du realistiskt sett kan betala för en ny skuld. Den beror inte bara på dina inkomster och hur mycket skulder du redan har, utan också på dina övriga utgifter och hur du hanterar din vardagsekonomi.
 
För att ta reda på din betalningsförmåga behöver du därför göra en budget som inkluderar alla inkomster och utgifter – både fasta och rörliga. Summan av dina inkomster minus dina utgifter är din nuvarande betalningsförmåga. Om den är positiv innebär det att din ekonomi har utrymme för ett nytt lån.

Så här beräknar du din betalningsförmåga med hjälp av en budget

Nedan ser du ett exempel på hur en budget kan se ut. Ju mer specifika kategorier du inkluderar, desto enklare blir det att se var du eventuellt kan minska dina utgifter för att öka betalningsförmågan.

Exempel på beräkning av betalningsförmåga

Låt oss säga att dina månadsinkomster är 30 000 kr, dina fasta utgifter är 15 000 kr, dina rörliga utgifter är 5 000 kr, ditt fasta pensionssparande är 1 000 kr och dina månatliga lånekostnader är 7 000 kr.

1. Summa utgifter = 15 000 kr + 5 000 kr + 1 000 kr = 21 000 kr
2. Disponibel inkomst = 30 000 kr - 21 000 kr = 9 000 kr
3. Lånekostnader = 7 000 kr
4. Betalningsförmåga = 9 000 kr - 7 000 kr = 2 000 kr

I det här exemplet har du en positiv betalningsförmåga på 2 000 kr per månad. Det innebär att du kan öka dina månadskostnader med upp till 2 000 kr – utan att behöva dra in på något du lägger pengar på i dag.
 
När du nu har delat upp dina utgifter i tydliga kategorier blir det enklare att upptäcka var du kan dra ner på kostnaderna – och därmed förbättra din betalningsförmåga.

Vad kan påverka min betalningsförmåga på längre sikt?

Betalningsförmågan är inte statisk utan ger dig en ögonblicksbild av din ekonomi. Tänk gärna igenom vilka livsförändringar eller oväntade händelser som skulle kunna påverka din ekonomi medan du betalar tillbaka lånet.

Planerade förändringar:

• Byte av jobb: Om du planerar att byta jobb bör du tänka på hur det kommer att påverka dina inkomster. Ett nytt jobb kan innebära högre eller lägre lön, samtidigt som det kan ge ökad osäkerhet under provanställningstiden.

• Bostadsbyte: Att flytta till en ny bostad kan påverka både fasta utgifter och inkomster. En större bostad kan till exempel innebära högre utgifter för el och underhåll.

• Tillskott i familjen: Att få barn eller på annat sätt utöka familjen kan öka dina månadsutgifter avsevärt, vilket påverkar din betalningsförmåga.

Oförutsedda förändringar:

• Höjd ränta: En räntehöjning kommer att öka dina månadskostnader för lånet. Beräkna hur din ekonomi skulle påverkas om räntan steg med exempelvis 2 procentenheter. Genom att använda en lånekalkylator ser du tydligt hur månadskostnaderna förändras genom att justera räntan uppåt och nedåt, samt det totalt belopp att betala.
  
  
• Höjda priser: Inflation kan leda till ökade levnadskostnader. Tänk på hur en generell prisökning på nödvändiga varor och tjänster skulle påverka din budget. Prova till exempel att öka dina matkostnader med 5 % (summ × 1,05) och se hur det påverkar din betalningsförmåga.

Ändra lånestorleken mot bakgrund av betalningsförmågan

Nu när du har en tydlig förståelse för både ditt nuvarande och framtida betalningsförmåga kan du tänka till på nytt kring ditt lånebehov. Det är viktigt att låna en summa som du kan hantera både nu och i framtiden utan att belasta ekonomin för mycket.

Hur påverkar lånebeloppet lånevillkoren?

Förhållandet mellan lånebelopp och lånevillkor:

Storleken på ditt lån kan påverka de lånevillkor du får. Ofta kan större lån ha lägre ränta och längre återbetalningstid, men det innebär också att den totala kostnaden blir högre.

Val av återbetalningstid:

Återbetalningstiden, även kallad löptiden, påverkar dina månadskostnader för lånet. Längre löptid ger lägre månadsbetalningar men högre totalkostnad, medan kortare löptid ger högre månadsbetalningar och lägre totalkostnad. Hitta en balans som passar din ekonomiska situation och dina långsiktiga mål.

Avgifter och extrakostnader:

Tänk på att det kan tillkomma extra kostnader utöver själva lånet – till exempel uppläggningsavgifter eller avgifter om du väljer att betala tillbaka lånet i förtid. Beräkna den totala kostnaden för lånet genom att inkludera både huvudbeloppet och alla relaterade avgifter.

Vilket lån passar bäst för ditt lånebehov?

När du har bestämt dig för hur mycket du behöver låna är nästa steg att hitta rätt lånetyp. I början av artikeln använde vi exemplen bilköp och renovering. Det finns flera olika typer av lån att överväga för båda dessa ändamål:

Lån för bilköp

Vid bilköp kan du överväga billån, privatlån eller blancolån. Varje lån har olika för- och nackdelar som du bör överväga noggrant.

Lån för renovering

För renovering kan du överväga bolån, privatlån eller ett renoveringslån utan krav på säkerhet.
Vart och ett av dessa lån har olika villkor och fördelar som kan påverka dina kostnader och din flexibilitet.

Slutsats

Att ta ett lån är en betydande ekonomisk förpliktelse som kräver planering. För att ta reda på hur mycket du bör låna ska du kartlägga ditt faktiska behov och se till att du inte lånar mer än nödvändigt. Ha koll på din betalningsförmåga – både nu och framöver – och tänk på hur räntor och prisökningar kan påverka din ekonomi över tid.
 
Gå först igenom dina inkomster och utgifter i detalj – då får du en klar bild av din disponibla inkomst, dvs. hur mycket du faktiskt har kvar att röra dig med. Det ger dig en bättre bild av hur hög månadskostnad du faktiskt har råd med, utan att ta på dig för mycket lån.
 
Ta hjälp av tillgängliga verktyg och råd, till exempel en lånekalkylator, för att se hur månadskostnaden påverkas av olika lånebelopp, avgifter, räntor och vad som är det totala beloppet att betala.